voyamadrid

Jag kan inte fatta att jag varit här en vecka, tiden går långsamt men samtidigt sakta känns det som. Jag bara längtar till dagarna är över och då går det långsamt men helt plötsligt är det nästa dag.

Aja, jag vaknade redan halv sju idag för barnen skrek och grät, var likadant inatt. Fast det kanske är sånt man vänjer sig vid? Sen åkte jag, mamman och Victor in till byn för att köpa telefonkort till mig, det blev sånt man ringer hemma från telefonen med, men också sånt man kan ringa med i telefonkiosk och lika kafé. Nu har jag också ett gymkort så jag kan gå på gymet två gånger i veckan.

Äntligen har jag fått köra min bil nu, det gick mycket mycket bra, fast jag tror spanjorerna tyckte jag körde lite för sakta, haha. Men ska öva lite mer imorgon.

Nu är det siesta.