voyamadrid

Det är fredag.
7 dagar kvar.
Alltså ä detta min SISTA helg!!

Känns ofattbart tråkigt och såklart vill man ju att sista helgen ska bli den bästa helgen, men det verkar dock inte bli så.. S har anlänt till Sverige. Och A jobbar idag och kan inte gå ut, jag jobbar imorgon och kan inte gå ut. Blir nog middag med J i PB och sen frågade jag P om han kunde tänka sig vara min barnvakt ikväll för då kunde vi kanske köra shot-race... Z har hemmafest och vill att jag ska komma men jag vågar inte åka dit själv. Det känns bara skit, hade ju sett fram emot ikväll så mycket. Men A är så himla mesig och vågar inte fråga sin hostfamilj om de kan byta dag. (Jag skulle frågat om inte för'ldrarna kommit hem klockan 5 i morse efter sitt festande....)

Får väl dra någon vit lögn imorgon för min famiilj, att ljuga har ju blivit en av mina bästa (sämsta i vissa sammanhang) egenskap. Och eftersom detta är sista helgen borde de väl ha lite förståelse...?

Får be en bön ikväll...
Kära läsare, gör detsamma eller håll en tumme.